it was written in blood.

yes, det var ju bring me the horizon som gällde i fredags. ledigt från skolan och allt.
förband var herbrightskies som var helt okej, osen hade jag sett fram emot andra förbandet som var adept, men dom visade upp en bad bad bad sida och robban sjöng falskt och flåsade hit och dit. iiiiinte så nice.
men sen vare dags för dansbandet bmth, och jag ångrar lite att man inte stod typ längst fram och röjde. allt blir så mycket bättre då.
dock vet jag inte om det kunde bli så mycket bättre egentligen än att stå ovanför publiken på en balkong med sin älskades armar runt sig.
vi börjar bli gamla och tråkiga.
sedan sov vi hos axels syrra och spenderade huvuddelen av lördagen tillsammans med henne.
där även då både jag och axel insåg att vi börjar bli gamla. och båda lika mycket reumatiker.

vad är kärlek om inte delad smärta?

i söndags impulskollade vi Upp, och den första kvarten fick mig till tårar och när jag sa det till axel viskade han tillbaka att han nästan började grina också.
otroligt sevärd film!